THE GYPSY ™

Har du någonsin varit tonåring har du nån gång kommit i kontakt med osäkerhet när det kommer till utseende. Jag sticker inte under stol med det, jag har varit - och är, till viss del fortfarande - där själv. Jag är kort och kurvig, typiskt "kvinnlig" i kroppen, men i den här branschen är inte det något att sträva efter. Nej, i modevärlden gäller lång och androgyn - har du höfter, bröst, midja och lår kunde du nästan lika gärna vara klädd i en Bamse-kostym, så fashion är det. Samtidigt har jag har en vän som är lång, smal och fruktansvärt vacker - men tror ni hon är nöjd? Nej, hon skulle hellre kapa av någon decimeter så hon inte "känner sig som en jätte" i klackar.

Vad är det jag vill säga? Jo, att det finns inte ett ideal.

 

Vi har alla en mall vi vill passa in i - kläder vi tycker vi ska bära, saker vi tycker vi ska säga, kroppar vi tycker vi ska ha; till och med tankar vi tycker vi ska tänka! Ofta associerar vi olika stilar och "mallar" med, surprise surprise, känslor och mål. Målet är ju väldigt sällan bara att HA den där perfekta kroppen(eller perfekta stilen, eller personligheten, eller perfekta jobbet, eller A i alla ämnen), utan allt det där vi TROR vi kommer få när vi väl har den. 

Vare sig det är lycka, en snygg pojkvän, tusen vänner eller massvis med pengar. Allt det där är ursäkter för att slippa känna efter vad det är du EGENTLIGEN blir lycklig av.
Det är ju så mycket lättare att följa en redan snitslad bana - även om den egentligen skadar dig - än att skapa sin egen...?

Tre mallar jag har fastnat i:

1. Buisnesskvinnan: Hon har mycket pengar, mobilen ringer stup i kvarten, mejlkorgen svämmar över och hon är alltid fläckfritt klädd. Fluffigt, fönat hår och perfekta läppglansläppar. Gärna lite sexiga kurvor på det med och middag ute varje kväll. Tänk Blondinbella x 5.
2. Modelejonet: Klär sig för VÄRLDEN, har stenkoll på trender, sover i förra årets GUCCI och använder Prada-skor som tofflor. Cola Light är enda bränslet. Modet genomsyrar ALLT, och stilen får gärna vara väldigt skandinavisk och minimalistisk à-la-Elin Kling.
3. Den perfekta "Girl Next Door": Högsta betyg i alla ämnen, felfri hy, felfritt hår, felfri kropp. Hon är bara sådär alldagligt hel-ylle men varje centimeter är perfekt. I skolan är hon smart, med vänner är hon rolig, med sin pojkvän är hon sexig och hemma är hon artig. Alltid med ett leende på läpparna och strålande som en sol!

 

Det här hände:

1. Jag blev så stressad att jag fick svårt att sova, kunde inte andas och allt bara samlades på hög. Mejlkorgen SVÄMMADE FAKTISKT ÖVER, och det var inget glamouröst med det. Fluffigt hår kunde vi glömma(dessutom fastnade det bara i läppglanset), och mobilen blev tillslut ångestframkallande.
2. Smakar det så kostar det, att försöka hänga med i det senaste genom att köpa s.k. "snabb-mode" är både dyrt och onödigt i längden. Vad är det för mening med att äga sånt folk säger ÅT oss att vi ska vilja ha, istället för sånt vi faktiskt älskar...? Mode är roligt, men stil är evigt! Dessutom mår man fruktansvärt dåligt om man ska få ångest över varje liten chokladbit man äter - jag lovar, det finns inga byxor i världen som är värda ångesten av att hela tiden må dåligt över vad man äter.
3. Ju mer man kämpar mot att vara perfekt, desto mer stör man sig på allt som inte är det. Det är en finne, inte världens undergång! Kluvna toppar är inte ett tredje världskrig och en mage som blivit lite uppblåst är ingen världskris. Det är inget fel på att vilja ha bra betyg eller vara vältränad, men för vem gör du det, och är det verkligen rimligt att ha ALLT?

 

Samhället är väldigt hycklande - vi har för små bröst, för stor rumpa, för mullig mage och för tråkig klädstil. Men om vi opererar oss, bantar och anställer en personlig stylist? Då är vi fejk och borde brännas på bål. Det GÅR inte göra rätt, för det kommer ALLTID vara NÅGON som knuffar ner dig igen när du tror du nått toppen.
Så vad kan vi göra då? Inse att vi har ett eget ideal. Ett Elin-ideal, eller ett Sofia-ideal, Kristina-ideal, Gustav-ideal: vem du än är har DU ett EGET ideal. Vi har alla saker som andra skulle DÖDA för att ha, och visst är det orättvist att alltid vilja vara någon annan än sig själv när man själv kanske faktiskt är just den någon annan skulle vilja vara...?

Det här är mitt Elin-ideal:
1. Jag har kurvor! Går jag upp i vikt sätter det sig på brösten, låren och rumpan, och enligt min pojkvän blir jag bara SNYGGARE då! Dessutom är det något särskilt att stå framför spegeln och se den där getingmidjan och den där snygga rumpan, då spelar det ingen roll att jag kanske fick en kommentar tidigare på bloggen den dagen om att jag var tjock. 
2. Jag klär mig som jag vill och känner mig snyggast i mycket kläder! När jag känner mig bekväm så syns det, hela jag strålar. Ju fler lager desto bättre, jag älskar att känna mig som en vandrande klädhög med massvis med smycken! Jag trivs inte i avslöjande kläder, men är väldigt nöjd bara med att veta att jag har mina killer curves där under, jag har inget behov av att visa dom.
3. Bara döda fiskar flyter med strömmen! Ibland kan jag bli väldigt självmedveten när jag spatserar omkring i en lite väl utflippad outfit och möter ett gäng blonderade kloner som väldigt tydligt bitchblickar mig och börjar viska så fort jag gått förbi. Men då tänker jag alltid: "Pffft... Jag har byggt mig en hel karriär på att vara annorlunda, stirra ni, jag tjänar mer om dagen än vad ni gör i månaden!" Lite barnsligt, men jag tycker nog det är okej att göra så ibland!
4. Jag stressar(för mycket ibland), men jag brinner för det jag gör! Det är inte ovanligt att man får haffa mig i farten med en kaffe i handen och tusen tankar i huvudet, jag vet att jag har mycket att göra men det är svårt att ta det lugnt när man älskar sitt jobb! Jag känner mig lycklig vid tanken på att jag vid 17-års ålder redan uppnått det mångar drömmer om under en hel livstid - jag är frilansande moderedaktör, jag bloggar för Aller Media(ägare av bl.a. ELLE och Chic) i en exklusiv STIL-sektion, jag driver mitt eget företag, jag blir igenkänd på stan, och jag är ett såpass starkt varumärke att jag med jämna mellanrum har backar med Vitamin Well eller hårprodukter från Toni & Guy stående på balkongen, allt för att företag vill synas i samband med mig. Gratis kläder är ju ett plus med.
5. Jag är ambitiös! Jag har inte fått någon av mina framgångar gratis, allting kommer ifrån att jag tagit saken i egna händer. STIL-bloggare? Jag mejlade in och övertygade dom om att ta med mig. Företag? Jag hade en idé och letade upp folk som kunde bidra med startkapital. Sponsring? I början var jag tvungen att mejla runt och sälja in mig själv, nu sker det automatiskt. The sky is the limit för mig, och det här är bara början!

Sätt ihop ditt eget ideal, granska dina tillgångar kliniskt - du är nog rätt fantastisk ändå, visst är du väl det? Är inte de där spretiga öronen rätt söta? Är inte den där snygga rumpan värd lite celluliter? Är inte det där tråkigt färgade håret väldigt mjukt trots allt?
Vi väljer vad vi vill se, men det är dags att trycka på dina BRA punkter istället för att sätta upp en fasad med den du TROR du borde vara.
Gör en övning - TVINGA dig själv att hitta bra synonymer(andra ord för samma sak) till saker du inte tycker om med dig själv, jag utmanar er!

Ex.:

 

Välj att vara ditt eget ideal, för då är du redan perfekt ♥