När blev det coolt att må dåligt?
Jag beundrar de människor som öppet kan prata om sina handikapp(för ja, i många fall är det precis det), både psykiska och fysiska, men jag kan inte komma ifrån tanken på att det någonstans blev COOLT att må dåligt. Att det gör dig till en "djup" person, intressant, annorlunda, SPECIELL.
Det är en sak att våga stå upp för sig själv, kämpa emot fördomar och slåss för sig själv och de med liknande diagnoser, men att leta småsaker hos sig själv för att kunna få hoppa på någon slags sjuk trend? Det är så fruktansvärt respektlöst. Det här är inte vårens pastell-frenzy, inte höstens cowboy-trend, utan något som MILJONER människor LIDER av och SLÅSS med VARJE DAG. Människor som vill ses som just det, människor. Precis som rullstolsbundna inte bara vill ses som handikappade, precis som cancerpatienter inte bara vill ses som cancersjuka. Folk som får slåss mot fördomar och sina egna hinder och bara vill leva ett normalt, lyckligt liv. DÅ är det så otroligt jäkla respektlöst. Du har inte ADHD för att du inte kan stava bäst i världen, du är inte deprimerad för att du gråter över en kille, du har inte panikångest för att du är ledsen för du inte fick A på det där provet, och du är INTE helt plötsligt rullstolsbunden för att du råkade slå tån i tröskeln. De som verkligen är drabbade, de riktiga kämparna, behöver inte att någon annan förminskar deras verklighet. Dom förtjänar inte det.
Visst finns det människor som bara försöker ta bort tabu-stämpeln från ett ämne som så många så länge varit så rädda för att prata högt om, och det är beundransvärt, men i större delen av fallen är det ju inte så. I större delen av fallen är det bara ett sökande efter uppmärksamhet.
Är du lycklig, mår du bra, är du en av de där få idag som faktiskt varken går till psykolog, skär sig, medicinerar eller svälter sig - skapa inte problem hos dig själv som inte finns. Värdesätt ditt liv, för det finns andra som skulle offra sin högra hand för att få byta. Det är inte coolt att må dåligt, att ha psykiska eller fysiska hinder, det är fruktansvärt jobbigt och vad som nästan är lika fruktansvärt är att se andra behandla det som säsongens hetaste must-have. Respektera andra människors kamp, vare sig det är cancer, en psykisk sjukdom, blindhet, dövhet eller något annat.
MVH en lite arg Elin
ooooh så bra skrivet. herregud blev glad av att läsa detta. helt enkelt sjukt bra skrivet. tack för det!
Ibland säger du väldigt smarta saker får man nog lov att erkänna
Ibland säger du väldigt smarta saker får man nog lov att erkänna
Ibland säger du väldigt smarta saker får man nog lov att erkänna
så himla rätt inlägg.
/självskadare
tack, tack och åter TACK! önskar att alla skulle fått läsa detta. det behövs.
Tack för att du talar upp, bloggarna har gått för långt
HURRA!!!
Ett jättebra inlägg! Tyvärr har ju detta varit en trend sen 2003-2004 cirka och det är riktigt tråkigt
Så sant och tragiskt speciellt med tanke på dem som lever med att dagligen, eftersom jag själv gör det så tycker jag inte att det är ord man leker med bara för en trend osv!
Håller med dig.
Om man verkligen mår dåligt har jag flera gånger varit med om att folk försökt tävla med en i någon vem-mår-värst-tävling.
Hur sjukt som helst.
Om man försöker anförtro sig åt någon så är ju det värsta den personen kan säga "men asså jag har det värre än du"
Du är så sjukt bra.